Den första X-pokal jag seglade var 1981, där deltog ett flertal Tiger 22:or och speciellt en svart med det lite märkliga namnet Cirdan. De såg moderna och snabba ut, men det visade sig vara lite si och så med snabbheten ! Särskilt den där svarta stack ju ut rejält då vi hade den bakom oss lite då och då, förvånades över att en så snygg och modern 22:a knappt kunde klämma sig in före oss !
Sen kom man igång och seglade 22:a allt mer och vande sig vid att Tiger 22:or normalt inte slog oss.
1983 då X-pokalen seglades i Motala kom ett nytt intryck av Tiger 22:or, det var lätt vind (mycket lätt). Vi närmade oss märket för rundning till läns och då hade jag en mycket bra lättvinds 22:a (Titti). Hur som helst så kom vi mer eller mindre drivande in mot märket, före oss låg 2 st Tiger 22:or och jag var helt övertygad om att vi skulle runda före dem. Men vinden försvann allt mer och plötsligt så glider båda Tiger 22:orna bara ifrån... Då blev jag fundersam och min nyfikenhet började vakna i mitt sinne.
1986 ringde det till rejält på X-pokalen (Utö). Min 22:a var då klar med ny mast och nya segel, vi fick en riktigt bra fart ur Titti och vi tog vår första spik det året. Men en som gick lika fort (marginell skillnad till våran fördel) var Aquila 22-351, jag blev nyfiken och frågade Lasse Andersson som seglade på Aquila varför de inte satsade fullt ut ! Lasse tyckte nog de hade bra segel men framförallt så fick jag uppfattningen att de inte riktigt trodde på Tigern ! Om jag inte minns fel så slutade de på 4:e plats (vi på 3:e).
22-359 Aquila ligger väl till vid rundning, Utö 86
Vid denna tid satt jag i styrelsen för SSKF och efter styrelsemötena så brukade vi ta en hamburgare på Burger King, när alla tagit första tuggan så öppnades alltid snacket med att Peter Norlin inte kunde rita båtar ! Och så fick man höra historien om Scampin och för att stryka under tidigare påståenden så sa man helt enkelt att Tiger 22:an är värdelös och bara en sån sak som att rita Tigern med vertikalt roder (PN hade ju verkligen inte fattat)!!!! Jag kunde ju inte riktigt hålla med men brydde mig väl inte så mycket då jag inte hade någon större tilltro till deras kunnande om vad som var bra eller inte ! Uppriktigt sagt så tror jag inte någon vill stå för det snacket idag... Mer eller mindre alla sågade Tigern vid denna tidpunkt, det var väl lättast så för då begrep man ju nånting om segling i alla fall.
Hur som helst så blev jag riktigt intresserad av Tiger 22:an och det var på vippen att jag köpte Mamsell 22-357 1988, vill nog påsta att allt var klappat och klart men ville bara kolla mätbrevet innan köpet och då såg jag att masten inte mätte full höjd ! Jag var minst sagt petig och helt enkelt kom av mig med den affären (idag tycker jag det var löjligt). Titti såldes 1989 och jag blev helt båtlös, vart kunde man segla fortsättningsvis frågade man sig och den svarta Tigern som målats blå blev det alternativ som jag hakade på. Inte så konstigt då Benke är min bäste vän och en riktig entusiast för Tigern. Vid den tiden hade han jobbat hårt för att få en riktig snurr i Cirdan och det lyckades han bra med, kändes riktigt bra när vi kom igång med träningen och allt klaffade 1990 när vi som första Tiger (och plastbåt) tog hem X-pokalen. Visst hade vi mycket tur med det mesta men det hör ju till !
Sen kom Stefan in i leken med sin Hummingbird med en bredsladd (vad heter det på seglarspråk?) och seglar enormt starkt med en första plats 1997 på X-pokalen som topp !
Sågningen av Tiger 22:an har kommit av sig (men inte sågningen i), ingen blir längre förvånad att en Tiger tar plats på pallen när det är X-pokal seglingar !
Och till och med jag fick fatt på en Tiger till slut !
Svenne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar